Tungt

Jag hann inte mer än säga det så är jag tillbaka igen. Jag får verkligen aldrig bara vara nöjd. aldrig. Efter en mysig helg i Linköping kom jag hem och fick reda på att min älskade häst Sunna fött döda tvillingar 2 månader för tidigt. Som jag gått och längtat efter det där jävla fölet, all tid man lagt ner, alla känslor. Ett brunt sto och en svart hingst fick vi begrava. Båda två med en vit stjärna i pannan och blåa ögon. Världens vackraste. Tårarna börjar rinna och det gör ont i hjärtat bara jag tänker på det men jag försöker vara tacksam för att Sunna överlevde. Hon kan få fler fina föl men ingen kan ersätta henne. Jag ska aldrig, aldrig mer längta eller hoppas. Det gör bara allt så mycket värre. Ska man hålla på med det här är det lika bra att vänja sig. För det händer, och det vet jag. Nästa gång är jag beredd.

Och Ábót (jaghatarhästarjävlakukbajsdjur) har varit tvungen att bråka i hagen, fått en spark, och därmed en spricka i ett ben. Vila i minst en månad, dääär var vår tävlingssäsong över, tjolahopp. 

Imorgon ska jag trösta mig själv lite med ålandsbåt, bra vänner och förhoppningsvis sol. Sen ska jag dricka mig sjukt jävla packad också som alla andra fjortisar gör när det vankas valborg. Det är jag bra på. Och det kommer kännas bättre då. Jag började faktiskt redan idag med att försöka göra mig själv lite gladare. Jag shoppade lite och sen åt jag dyr middag med vänner. Dessutom har vi fått en liten fölis iaf. hihi. Sunna har blivit låtsas-mamma till ett litet shettisföl vars mamma dog vid födseln. Han behövde en mamma och hon behövde ett föl. Det tog ungefär två timmar efter det att vi släppt in honom till henne, sen var hon beredd att skydda honom med sitt liv. Jag har världens mest fantastiska häst. Hjärtat känns lite lättare nu.

Nu ska det tammefan bli bildbombning

Såäre

Det går inte bra nu

Torsdag

Hur mår ni mina vänner? Jag måste säga att jag mår bra. Jag känner mig rätt fri och positiv. Ångesten har hållit sig borta från mig och jag är glad om den är på semester ett bra tag framöver. Långt bort har den rest. Men jag kan inte vara annat än glad just nu. Solen skiner och sommaren närmar sig. Jag har verkligen bara roliga saker att se fram emot nu och under hela sommaren, ett fullspäckat program och jag älskar det! 

Jag har till och med jobbat (på ett riktigt jobb! Eller riktit och riktigt, cocosbolls-fabriken haha!) nu i tre dagar. Ska jobba där igen om 2 veckor så då har jag lite extra pengar att röra mig med också. Meningen är att jag ska bli upplärd nu för att komma tillbaka i höst och jobba heltid. Men jag vet inte om jag kommer kunna det. Min rygg är helt paj. Jag visste att jag hade dålig rygg och svank, men sånhär smärta har jag nog aldrig haft. Tur att vi har starka smärtstillande i det här huset haha! Dessutom är det som att jobba på medeltiden när man sitter där och plockar cocosbollar för hand (!?).

I helgen träffade jag min älskade vän Johanna i Enköping på en hingstvisning. Vi ska gå iväg och handla fika och Johanna vänder sig till Lulle och frågar om han vill ha något. "nej" säger han, "se till att du och den där får i er tillräckligt nu istället" och pekar på Johannas mage. 
Jag efter några sekunder som ett levande frågetecken: VA? VILKEN DEN DÄR?!?! ÄRU DUM I HUVUDET?!

Johanna ska ha barn i augusti. Visst att hon gått upp i vikt men jag märkte ingen jävla mage!! Och hon har liksom gått mer än halvvägs utan att berätta! hahahah! Jävla sepe! Vi var på hennes inflyttningsfest i början av mars liksom och tydligen gick hon runt hela kvällen och drack päronsoda. Men jag är så glad för hennes skull så det är sjukt. Jag har alltid sagt att om Johanna blir på smällen snart så ska jag mörda henne. Men jag har ångrat mig. Jag längtar tills h*n kommer ut!! 




 

Jag och Johanna i Amsterdam 07

  

men snälla frida och clara, FÖR I HELVETE




















blå-bra


FREDAG med stort F

Solen skiner och jag känner nostalgi för ikväll ska jag på skiva, haha, längesen. Igår åkte jag förbi Roden och fick mer eller mindre en chock när jag insåg att det snart är ett år sedan jag sprang ut med min studentklänning i regnet och haglet. Att det snart var ett år sedan jag var full 4ggr i veckan. Snart ett år sedan vi myste på trädgårn varje onsdag. Snart ett år sedan jag sjöng lambo. Snart ett år sedan jag var på skiva. Det var tider det. Men nu äre på-t igen!

Nu ska jag gå på jakt efter pengar i mitt rum

Later

Inga konstigheter

Tänk för att idag ska jag på party-kryssning till Tallin. TJA

what a man



I bet you've had a hard time walking into a room full of people on your own, right? Yeah. I know that. I know what it is not to feel like your in the room until he looks at you or touches your hand or even makes a joke at your expense, just to let everyone know... you're with him. You're his.


2/4/09

Det är alltid samma sak att åka upp till stugan. Man förvånas över hur tyst det kan vara. Går man ut har man bara skog runt sig. Skog och berg. Och man hör absolut ingenting för det finns inga bilar eller vägar eller flygplan någonstans. Så tyst kan det aldrig bli i och runt Stockholm, vart man än åker. Men däruppe kan det vara läskigt tyst. Och det är bara så himla skönt. 

Men fyra dagar utan täckning på mobil är lite sisådär och när den börjar plinga och låta som fan vet man att man börjar närma sig civilisationen igen.  

Våren är äntligen här och i helgen blire fest. TJA!

Bästa förfest videon just nu: BENNY LAVA!!!!!